Patientundervisning Àr en förutsÀttning för att delaktiggöra patienter i sin egen vÄrd och behandling. Datorer och modern teknik tar mer och mer plats i dagens sjukvÄrd. Datorbaserad patientundervisning Àr en nytillkommen metod för att tillföra kunskap till patienter om sjukdom och behandling. Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelser av datorbaserad patientundervisning. För att besvara syftet har en litteraturstudie utförts.

Syftet med arbetet Àr att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlÀtta elevers lÀrande. Fokus för denna metod ligger pÄ att anvÀnda teknologiska hjÀlpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebÀr att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna sjÀlva fÄr producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efterÄt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men ocksÄ att se om det Àr möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osÀkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.

Denna underso?kning tar upp problemet att de som utsa?tts fo?r brott ofta a?r kriminella och syftar till att ge en o?kad fo?rsta?else fo?r utsatthet fo?r brott, oro fo?r brott men fra?mst rollblandning hos gymnasieungdomar i Va?stra Go?taland. Fo?r detta syfte gjordes en kvantitativ surveyunderso?kning med tva?rsnittsdesign: en enka?tunderso?kning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Underso?kningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar pa? orsaker till att man utsa?tts fo?r brott snarare a?n orsaker till att man bega?r brott.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgÀngligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka pÄ musikalisk produktivitet. FöremÄl för den undersökning jag gjort Àr fem studenter pÄ Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgÄng frÄn denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. FrÄn resultatet kan utlÀsas att mÀngden tillgÀnglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa.

I arbetet studeras möjligheten att anvÀnda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjÀlp för att analysera och bedöma musikers insatser för att tydliggöra och förbÀttra prestationen. Studien behandlar frÄgan om inspelningar kan vara ett aktivt hjÀlpmedel vid komposition och om det Àr möjligt att anvÀnda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfÀlle, med fyra musiker som utifrÄn ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en lÄt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och vÀrderats utifrÄn studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning pÄ CD med material frÄn inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan musikerna under inspelningssessionen.

I uppsatsen sta?lls fra?gan hur mycket material som kra?vs fo?r en god natts so?mn. Projektet har utga?ngspunkten i ha?llbar utveckling med fokus pa? material, a?mnesstudier go?rs dels i ha?llbar utveckling men ocksa? i ergonomi och sa?ngen som fenomen. Metoder som anva?nds i projektet a?r intervjuer, marknadsunderso?kning, litteratur och a?mnesso?kning.

I denna uppsats presenteras vad jag kommit fram till genom underso?kning av William Egglestons fotografi. Jag har fra?mst studerat motiv och teknik i hans fotografiska arbete samt vad han inspirerats av. Jag har influerats av Egglestons i den visuella gestaltning som jag arbetat med parallellt med min underso?kning.Eggleston arbetar efter konceptet ?The democratic camera? vilket inneba?r att han fotograferar saker i sin omgivning utan kulturell va?rdering.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Den ha?r semantiska webben. Syftet a?r att underso?ka hur den semantiska webben pa?verkar so?kmotorer pa? webben. Detta sker genom en underso?kning av tio olika so?kmotorer da?r nio a?r semantiskt sa?dana och den tionde a?r den mest anva?nda so?kmotorn idag.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.